SOFI S:t Johannes i Norrköping
SOFI Tingstad i Lösings härad
SOFI Styrstad i Lösings härad
Ortsnamnsregistret i SOFI där man hittar korta fakta torp, gårdar, mm..
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
torsdag 27 oktober 2011
Navestad gård
Navestad gård
Uppgifter hämtade från UV Öst rapport 2007:78
Brånnestad/Bjärby
Navestad. Äldsta skriftliga belägg från 1399, Nafuadstadhom. Möjligen kan förleden stå för det fornsvenska mansnamnet Navar. Slutleden, stadhar, har betydelsen ställe eller plats. Jordeboken från år 1543 upptar två skattehemman (Franzén 1991).
De båda skattehemmanen är Ståltorpet och Nestorstorpet. Idag finns bara Ståltorpet kvar. Nestorstorpet försvann för några år sedan.
Navestad gårds ägor har en yta av 81 ha fördelat på 48 ha åker, 20 ha skogs- och hagmark, 9 ha kulturbeten. Jordart: Lera, dungjord, svartmylla och klappersten. Manbyggnad är byggd 1820-talet och restaurerad efterhand.
Ekonomibyggnader uppfördes 1936, cementerad. Djurhållning 4 hästar, 2 unghästar, 34 kor, 15 ungdjur, 1 tjur, svin till husbehov och ett 40-tal höns. Traktordrift.
Arealen är rörtäckdikad efter plan. Gården till släkten 1935 genom köp.
På ägorna finns en del fornminnen samt en fornborg, Stensborg.
Innehavare: Burt V. Andersson f. 1903, Son till E. E. Andersson och hans hustru Maria född Rönholm.
Hustru: Helfrid född Karlsson, barn: Britt född 1939
(Ovanstående upppgifter är hämtade ur ”Gods och gårdar i Östergötland år 19??”
En modell av Navestad gård finns i vår lokal. Den återger ungefär hur gården såg ut 1930-talet. Ett kompendium finns som kort visar utvecklingen från år 1636 till nutid.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uppgifter hämtade från UV Öst rapport 2007:78
Brånnestad/Bjärby
Navestad. Äldsta skriftliga belägg från 1399, Nafuadstadhom. Möjligen kan förleden stå för det fornsvenska mansnamnet Navar. Slutleden, stadhar, har betydelsen ställe eller plats. Jordeboken från år 1543 upptar två skattehemman (Franzén 1991).
De båda skattehemmanen är Ståltorpet och Nestorstorpet. Idag finns bara Ståltorpet kvar. Nestorstorpet försvann för några år sedan.
Navestad gårds ägor har en yta av 81 ha fördelat på 48 ha åker, 20 ha skogs- och hagmark, 9 ha kulturbeten. Jordart: Lera, dungjord, svartmylla och klappersten. Manbyggnad är byggd 1820-talet och restaurerad efterhand.
Ekonomibyggnader uppfördes 1936, cementerad. Djurhållning 4 hästar, 2 unghästar, 34 kor, 15 ungdjur, 1 tjur, svin till husbehov och ett 40-tal höns. Traktordrift.
Arealen är rörtäckdikad efter plan. Gården till släkten 1935 genom köp.
På ägorna finns en del fornminnen samt en fornborg, Stensborg.
Innehavare: Burt V. Andersson f. 1903, Son till E. E. Andersson och hans hustru Maria född Rönholm.
Hustru: Helfrid född Karlsson, barn: Britt född 1939
(Ovanstående upppgifter är hämtade ur ”Gods och gårdar i Östergötland år 19??”
En modell av Navestad gård finns i vår lokal. Den återger ungefär hur gården såg ut 1930-talet. Ett kompendium finns som kort visar utvecklingen från år 1636 till nutid.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
onsdag 26 oktober 2011
Tingstad
Socknen har fått sitt namn från prästgården Tingstad (1331 Thingstath) . Namnet innehåller thing(s)stadher, 'tingplats' syftande på ett sådant här, troligen det äldsta inom Lösings härad.
Angående fakta om socknen finns mycket om detta att läsa på Wikipedia
Här en skröna om Tingstad kyrkas brudkrona.
Enligt flera äldre uppteckningar skall enligt traditionen i
Vagnsmossen ligga en guldvagn begravd. Enligt vissa uppgifter skulle särskilt Östra delen med en ”källa” (=öppet vatten?) benämnd Gullvagnskällan, ha avsetts. Denna är dock ej lokaliserad.
Vagnen har eftersökts vid upprepade tillfällen, och enligt traditionen även återfunnits men försvunnit på nytt, då skattsökarna sett eller yttrat något ofördelaktigt. Vid ett tillfälle kom spetsen av stången in i kyrkan innan vagnen försvann. Av denna gjordes Tingstads kyrkas brudkrona – eller enligt andra uppgifter nattvardskalken.
-----------------------------------------------------------------------------------
Angående fakta om socknen finns mycket om detta att läsa på Wikipedia
Här en skröna om Tingstad kyrkas brudkrona.
Enligt flera äldre uppteckningar skall enligt traditionen i
Vagnsmossen ligga en guldvagn begravd. Enligt vissa uppgifter skulle särskilt Östra delen med en ”källa” (=öppet vatten?) benämnd Gullvagnskällan, ha avsetts. Denna är dock ej lokaliserad.
Vagnen har eftersökts vid upprepade tillfällen, och enligt traditionen även återfunnits men försvunnit på nytt, då skattsökarna sett eller yttrat något ofördelaktigt. Vid ett tillfälle kom spetsen av stången in i kyrkan innan vagnen försvann. Av denna gjordes Tingstads kyrkas brudkrona – eller enligt andra uppgifter nattvardskalken.
-----------------------------------------------------------------------------------
tisdag 25 oktober 2011
Backsippa
Första inlägget på denna bloggen är en bild av backsippa, målad av Inger Nyvelius
som är vår förenings symbol. Inger har även skrivit en vers tillägnad backsippan. Att vi valt just backsippan som vår symbol beror på den backsippebacke som vi har i vårt område.
Åselstad kulle
Där går det sommartid får i hagen för att hålla området öppet.
som är vår förenings symbol. Inger har även skrivit en vers tillägnad backsippan. Att vi valt just backsippan som vår symbol beror på den backsippebacke som vi har i vårt område.
Åselstad kulle
Där går det sommartid får i hagen för att hålla området öppet.
Backsippa.
Tidigt på våren
Bland Enar och Hassel
På sandåsen
Där fåren har betat
Hittar vi dig
Du har en blåviolett
Klockformig kjol
Som svajar med vinden
Knappar som lyser som solen
Roten stammen
De ludna kronbladen
Lyfter dig opp
Mot himlen och solen
Du vaknar till ljuset
Somnar till mörkret
Du är den vackraste
Bland alla blommor
Inger
Rådström Nyvelius
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)