Nestorstorpet

Nedanstående uppgifter hämtade från http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1ex001/308219a1.htm

Nestorstugan (backstuga till Navestad gård). Är en gammal ryggåsstuga.

Det ena av Navestad gårds fd soldattorp.

Denna knektstuga nybyggdes på (18)90-talet.

Siste knekten hette Gustaf Nestor (Petersson), född 1857-07-08 och avgick omkring år 1900.

Gift med Charlotta, Kristina Andersdotter, född 1855-07-00

Han tillhörde andra livgrenadjärregementet.

Sedan blev det statstuga till gården, statdräng Johan, Alfred Jonsson (1912)

Stugan bestående av 1 rum och kök plus vind blev senare sommarstuga men revs för några år sedan (skrivet 2011).

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ståltorpet

Nedanstående uppgifter hämtade från UV Öst rapport 2003:22

Väg E22 Norrköping (Navestad) – Söderköping

Navestad 3:1, Ståltorpet, 4771 A, S:t Johannes sockenbeskrivning

Beskrivning: Ståltorpet består av två bostadshus, beläget på på västra sidan av Lundsbacken. Det äldsta är en enkelstuga uppförd av liggande timmer med bevarade urknutar. Byggnaden kan var uppförd på 1700-talet då det visar en del ålderdomliga drag. Bostadshuser är tyvärr förfallet och växtligheten tränger in från alla håll. Tät vegetation gör det omöjligt att besiktiga huset.

Historik: Vid en förrättning från 1758 finns ett ryttartorp beläget på samma plats som det nuvarande huset. Ryttartorpet tillhörde Navestad och låg utmed den gamla landsvägen på utmarken.

Kulturhistorisk värdering: Det f d ryttartorpet representerar en mycket ålderdomlig byggnadstyp. Så trots det oerhört förfallna skicket tillmäts det ett stort kulturhistoriskt värde.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Siste knekten hette Johan, Alfred Ståhl, född 1867-02-03.

Gift med Anna, Maria Hallgren född 1866-09-04

Han tillhörde andra livgrenadjärregementet och avgick i början av 1900-talet när knektsystemet avskaffades.

1912 bodde här Rättare Karl Axel Blom. Källa: Stadsarkivet

Torpet består av 1 rum o kök plus vind och är numera sommarstuga.

Ståltorpet idag (2011)

-------------------------------------------------------------------------------

BP-macken Navestad

 Britt Reuterwall Hörnstedt berättar (1 dec 2011):

1963 fick vi kontakt med BP - vi sökte oss bort från Stockholm. Båda (Bengt Hörnstedt med hustru Britt) var vi inom tidningsbranschen och vi ville bo i en röd stuga på landet.

Tomten (som fortfarande står oanvänd!) pekades ut och jag pekade upp mot gården och sa: Där ska vi bo.

Och så blev det - BP hyrde den röda längan på Navestad Gård av Burt Andersson och vi flyttade ner i oktober 1963 och den 13 december invigdes macken. Först hade vi matservering men sedan kom bestämmelser att köket inte fick ligga i anslutning - och vi fick bara servera kallt - plus kaffe. Motellet (Smörblomman, på övre våningen i huset) hade 6 små rum med våningssängar. Jag tvättade och manglade alla lakan och hade verkligen fullt upp - speciellt på somrarna när det regnade. Och då torkade inte lakanen heller - och vi hade bara ett byte. Det var ett slit - barnen var ju små också. Men vi fanns alltid där - och det var vad vi önskade när vi flyttade från Stockholm.

Sedan skulle vägen breddas och infarten direkt in till macken tas bort och det blev en annan infart (den som är nu) från E22. Det var tal om att flytta macken men så blev det inte och 1975 stängdes den.

Senare blev där en mopedgård för ungdomarna. Mer fakta om denna kommer senare.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Det röda huset på Navestad gård 1963.

Det röda huset syns bakom de nya byggnader som är där idag (2011)

BP-macken vid invigningen december 1963

Den tomma plats där BP-macken låg.
Vy in mot Norrköping med Ringdansen i bakgrunden. (December 2011)

----------------------------------------------------------------------------------------------

Ryttartorpet Nr 64 Rote: Åselstad

ANDRA LIFGRENADJÄR-REGEMENTET LIFKOMPANIET 

Ryttartorpet Nr 64 Rote: Åselstad 

Socken: Tingstad

Ryttaren Eric Åhl född 1688. Död 1747-03-08

Ryttaren Anders Lundgren född 1693. Död 1719-01-15

Ryttaren Simon Wärme född 1691-11-01. Död 1762-05-08. Hustru Kierstin Hindricksdotter

Ryttaren Anders Åberg född 17 februari 1721 i Häradshammar. Hustru Brita Abrahamsdotter född i Häradshammar 27 april 1721

Ryttaren Samuel Wisten

Lifgrenadjär Jöns Åström född 1755-12-??. Död 1789-08-17 Hustru Stina Ingesdotter född 1750-08-24

Lifgrenadjär Nils Åström född 1767 Bor till en början tillsammans med änkan Brita Carlsdotter som var född i Stora Malm 1724 hitkom 1769 och flyttar 1804 då Nils Åström gifter sig. Hustru Cajsa Welamsdotter född i Konungsund 1771. Hitkom 1801 från S:t Johannes.

Lifgrenadjär Lars Johan Hagert född 2 april 1778 i Skällvik. Död i Tingstad 29 maj 1829. Av begravningsboken i Tingstad framgår följande: Bevistade såsom grenadjär för Hagby (Hageby rote) fälttåget 1805 och var i fångenskap till 1810. Deltog sedermera i norska fälttåget åren 1812-1814 för Åselstad rote. Äger 5 barn, 3 söner och 2 döttrar vilka efterleva. Var sjuk endast 4 dagar. Fick militär begravning 1 juni. Dog av slag 51 år gammal.

Lifgrenadjär Carl Johan Bard född i Tjällmo 1 juli 1811, död i Tingstad 17 aug Hustru Maja Lena Hagert född i Tingstad 11 april 1811, död i Tingstad 13 november 1885 dotter till Lifgrenadjär Lars Johan Hagert

Lifgrenadjär Carl Johan Forsberg född i Jönköping 26 september 1850 Hustru Maria Ottilia Bard född i Tingstad 29 september 1849, dotter till Lifgrenadjär Carl Johan Bard . Flyttar till Borgs församling och Borgs villastad den 11 mars 1905 sedan han i april 1903 fått avsked som Lifgrenadjär eftersom den organisationen upphörde då.
Han var gratialist i 9 månader efter avskedet (fick under den tiden viss pension). Död av slag 3 mars 1918, 51 år gammal. Det gamla torpet lär ha brunnit ner julafton 1989

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lucky Swede

Carl Johan Andersson ”Lucky Swede” som grävde guld i Kanada
Född 1859 2/6 Tingstad församling ”Myckelby” Östergötland

Far: Statardräng Anders Svensson     1822 15/4 från Skönberga
Mor: Anna Maria Björnlund     1826 1/1 från Åtvidaberg

Syskon: Anna Maria           1852 9/6    Drothem
              Maria Lovisa          1854 14/2    Drothem
              Anders Gustav       1856 26/8     Drothem
              Johanna Carolina    1862 16/12    Tingstad
              Anna Mathilda        1866 28/10    Tingstad

Familjen flyttade:
Från Myckelby, Tingstad          1859    Till Mariehov, Drothem
Från Mariehov, Drothem           1862    Till Myckelby, Tingstad
Från Myckelby, Tingstad          1863    Till Djurön, Dagsberg
Från Djurön, Dagsberg             1864    Till Mariehov, Drothem
Från Mariehov, Drothem           1872    Till Åselstad, Tingstad
Från Åselstad, Tingstad           1873    Till Kummelby, Tingstad
Från Kummelby, Tingstad        1874    Till Sandbyhov, Östra Eneby
Från Sandbyhov, Östra Eneby  1875    Till Eriksberg, Ingelsta Mo, Ö:a Eneby
Från Eriksberg, Ö:a Eneby       1876    Till Kummelby, Tingstad
Från Kummelby, Tingstad         1876    Till Berga, Drothem
Från Berga, Drothem                1881    Till Lund/Södergården, Drothem
Från Lund/Södergården, Drothem 1886    Till Mörkö, Södermanlands län
Från Mörkö, Södermanlands län 1887    Till Lund/Södergården, Tingstad

Carl Johan Andersson Emigrerade till Nord Amerika  1887


De kallade honom The Lucky Swede
Carl Johan Andersson från Tingstad utanför Norrköping, den tursamme svensken, hittade mer guld än någon annan under guldruschens glada men hårda dagar borta i Klondyke.
I Yukon i nordvästra Kanada är han fortfarande en legend – långt efter sin död. Inte minst som det sägs att han blev pålurad den guldgruva som kom att göra honom till miljonär.
The Lucky Swede fann massor av guld, förlorade allt, hittade ännu mer guld och han barskrapas än en gång innan han utblottad dog 1939 som renhållningsman vid ett sågverk nära Sappertown, British Colombia i Kanada. Men in i det sista var den obotlige optimisten The Lucky Swede övertygad om att han skulle återvinna sin förmögenhet och svor på att aldrig raka bort sitt hakskägg förrän han var rik på nytt.
Han dog skäggig.
Så står det i inledningen av reportaget som är i Norrköpings Tidningar 11 mars 2000

Några länkar där man kan läsa mer om Lucky Swede:
Lucky Swede
CHARLIE "THE LUCKY SWEDE" ANDERSON - THE TRUTH AT LAST by Gary Grieco
Svenska Emigranthuset

---------------------------------------------------------------------------------------------

                                     
                                       

Utställning 15 nov

Utställning i Navestad Centrum tis 15 nov 2011 kl 18.00
Den kommer därefter att finnas i vår lokal för den som önskar att se den vid annat tillfälle.

Skärmdel 1 med Tingstad

Skärmdel 2 med några gårdar och torp runt Navestad

Skärmdel 3 med Borrhageby då och nu

 Hela utställningen i sin helhet

-----------------------------------------------------------------------

Kummelby gård

Namnet  kommer av kummel, kan tydas som ”byn med de många gravarna”

Uppgifter hämtade från UV Öst rapport 2003:22

Väg E22 Norrköping (Navestad) – Söderköping

Kummelby 1:1, 2:1, 8319 B, Tingstad socken

Beskrivning: På en avstyckning från Kummelby finns en mycket ålderdomlig och välbevarad ladugård av liggande timmer med synliga knutar och delvis vankantad panel. Bostadshuset är uppfört under sent 1800-tal och senare ombyggt och förändrat. Torpmiljön är belägen i ett småskaligt odlingslandskap.

Historik: På en geometrisk avmätning över Kummelby från 1702 har ett ryttartorp ungefär samma lokalisering som dagnes bebyggelse. Ryttartorpet låg längst bort på beteshagen och gränsande mot skogen.

Kulturhistorisk värdering: Ladugården härstammar sannolikt från den äldre torpmiljön och utgör en mycket sällsynt byggnadskategori idag.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgifter hämtade från Carl-Ottos skrift ”Kummelby”

Fem torpställen har funits på gården

-         Ryttartorpet från 1600-talet är äldst

-         Nybygget tillkom som en backstuga år 1700 – 1770.

-         Ett torp på Tornby utjord, nästan ute vid Vagnsmossen, kom till i början av 1800-talet, innan 1817.

-         Vid samma tid byggdes en stuga vid Fölbäcken längst ut i spetsen av Kummelby utmarker mitt emellan Lundstorpet och Vagnsmossen.

-         Hagsätter, ett förpantningstorp kom till i början på 1820-talet och ligger mitt i Kummelbys ägor.

En ångdriven såg som eldades med sågspån fanns på Kummelby mot skogen till från ca 1920. Den flyttades senare till Smedby gård där den drevs med hjälp av traktor.

---------------------------------------------------------------------------------------------